'

25/3 Torsdag

måndag 29 mars 2010 Tartu, Estland

Frukost kl 07.45 hos Prästfamiljen, de är så trevliga och gör allt för att vi ska känna oss bekväm. Vi la märke till en sak, när man äter lunch, middag här så dricker man inte till maten utan det gör man efteråt. Vi fick ingen riktig förklaring till varför, men det kan kanske vara ett inslag av lite rysk kultur.

Idag så var vi på en skola klass 1-9, en internatskola klass 1-4 och ett sjukhus och lämnade grejor. Här i Lettland går man från 1an-12an till skillnad från Sverige.
På internatskolan bodde eleverna i rum om fyra sovplatser. De bodde på skolan måndag-fredag för att den låg så långt bort.

På den första skolan som vi lämnade ut kläder m.m till stod barnen i fönstret när vi parkerade, de vinkade och var jätte glada. Ytterdörren flög upp och barnen rusade ut för att hjälpa oss att bära in lådorna. Att se dessa glada ungar uppskatta livet och de dom fick gjorde oss så glad men samtidigt var det jobbigt att se. Jag (Iza) blev väldigt svag av den starka känslan som visades likaså Pamela och Viktoria och Viktorias ögon tårades. En städerska som jobbade på en av skolorna blev så glad så att Pamela fick till och med en puss på kinden och Pam kände mer glädje än sorg.
Vi fick reda på att sjukhuset hade stängt av två avdelningar för att det fanns inte resurser till att ha dem öppna. Vi känner verklien att vi gör någon nytta här.

25/3 var en viktig dag för befolkningen i Limbazi, det är en dag då de sörjer och hänger ut Limbazis flagga som är röd och vit randig och därtill knyter de fast en svart remsa som hänger längst flaggan. Detta var en dag då många barn rysasrna kom infarades med stora lastbilar och hämtade barnen och körde dem till tågstationen och fraktades i burfinkar till Sibirien.(1949) Många av barnen överlevde aldrig och fick aldrig se deras hem igen.

Vi rullade små, väldigt små köttbullar som skulle kokas tillsammans med soppan, det låter inte så gott och tyvärr så var det dessvärre inte heller. 14.30 var det klipptid för mig (Viktoria). Klippa, slinga och färga gick på 24 lath (stavning) alltså ca 250 kronor, pamela fixade naglarna och alla vi tre tillsammans fick våra ögonbryn plockade, tjejerna som jobbade i salongen var dessutom jätte mysiga!
Efter fyra timmar i salongen hade vi unnat oss nog mycket men det räckte inte där, vi köpte små "att ta med och äta på vägen pizzor" för tre kronor.
Lite vila, ombyte och sen ut igen för att äta middag, vi hamnade på en fin mysig källarrestaurang som de brukade äta på. Jag och Iza käkade kyckling med getost och tomater i med en bira, medan Pamela åt panerat kött med kroketter med vin till som var riktigt gott!

Lite sammanfattat resten av kvällen bestod definitivt mest av skratt, en wannabe fotosession, en vurpa gjord av Iza som följdes av ett slag på mig, annars var det magont av allt skratt, film och sussiluss.