'

Vi säger alldeles för ofta "ja" till någonting som vi egentligen inte vill göra eller ens mår bra av att göra, bara för att andra ska tycka om oss. Eller för att vi är rädda att de ska bli besvikna på oss. Men vi kan inte gå igenom livet utan att göra andra besvikna.

29/3 Måndag

måndag 29 mars 2010 Tartu, Estland

Godmorgon gott folk efter ansiktsmaskerna och hårinpackningen igår så har vi sovmorgon eller frukosten serveras som vanligt 9 men vi får chilla till 12 innan ålderdomms hemmet.
Nu sitter Vicky och kollar på bilder, Iza halv sover och jag tog tillfället i akt att skriva lite. Tiden här har gått så fort eftersom vi alltid har haft något att göra annars har vi hittat på något.
I mina ögon har vi sett det värsta man kan se och då menar jag ryssarna att jag inte började gråta av berördhet, är offatbart jag förstår inte hur jag kunde hålla samman.
Dom ryska medborgara som inte har några rättigheter i landet säljer sig själva för att kunna överleva samt tigger, igår var vi på marknaden och när marknaden stängde stod dom där och skulle gå in och se om någon lämnat något ätbart till dom. Ryssarna lever som barnen i Afrika skillnaden är att dom bor i dessa skjul när det är minus grader innuti så har dom lagt papp och tidningar som golv och det går inte att ta bart pga allt mögel. Det dom lever i är inte hälsosamt och jag kan inte tänka mig att snittåldern är speciellt hög, samt så får dom massa barn som dom föder i dessa skjul. Dom är så hatade av hela landet att dom inte ens får rättigheten att vara välkommen och det konstiga är att dom inte är välkommen till sitt hem land heller.
Jag kan inte sätta mig i den grymhet dom lever i och är nära intill förbannad på estländarna. Dom kastar sten i glas hus så att säga. Dom blev illa behandlad av ryssarna men behandlar dom stackarna som är kvar lika illa. Det finns ett barnhem en bit här ifrån där vi inte varit som det bor ryskabarn i och det är en ukrainare som äger det och dit smyger estniska lärare för att ge dessa oönskade ryskabarn undervisning. Grymhet i världen, kan inte sluta tänka på det här. //pamela

Kl 17.00 var vi till en familj som hade två barn varav den yngre som heter Kelly var utvecklingsstörd, vi gav dem leksaker och kläder och vi blev bjudna på typiska estninska mackor. Kelly kunde inte se någonting när vi var där för hon hade genomgått en ögonoperation och därför var hon blind just då. Den äldre dottern bjöd på en liten show, hon hade en väldigt bra sångröst som utstrålade en annan typ av lycka. Det var som en slags tröst i sången och när hon sjöng så började Kelly dansa och tyckte det var jätte roligt.
Kvällen blev lugn här i Tartu, vi sitter nu på ett fik och har ätit lite mat och bara sitter och myser. / Vicky Iza

27/3 Lördag

måndag 29 mars 2010 Tartu, Estland

Vaknade upp vid 8 för att fixa oss lite innan frukosten klockan 9. Vi satte oss i den nya p8p bilen och åkte till macken där vi tankade lite för att sedan bege oss till Swedbank in Estonia. Väl inne på banken var dom surare än dom suraste i Estland jag (Pam) har aldrig riktigt gillat Swedbank. Sedan åkte vi till Margot där vi lastade av alla saker i bussarna och laddade upp med lite leksaker inför Kyrkan och barnmötet, kaffet stod och väntade på bordet efter vi var klar med att lasta av hos Margot. Klockan slog 12.00 och barnmötet i krykan började och där va vi tre halft blonda tjejer som lyssnade på Gud på estlädska och vi är inte ens kristen. Vi lekte lekar med barnen och tog massa bilder, i slutet av denna två timmars Bibel läsning fick vi dela ut leksaker och påskägg som barnen roffade åt sig. Efter det åkte vi till en ensam mamma med två barn som vi gav saker till. Hon blev jätte rörd och fällde några tårar.
Vi var på ett ställe där de hade öppet 24 timmar om dygnet och man fick max bo där i 6 månader. Där fick barn som hade de jobbigt hemma bo man även hemlösa barn, mammor med barn bodde också där. De fick lite leksaker av oss och de blev uppskattade. Mammorna var väldigt skygga och gick in på dera rum när de såg oss, jag (Iza) frågade om man fick fotografera därinne, man fick de, men inte på deras ansikten, endast bakifrån.
Ett annat ställe vi var på var hemma hos en kvinna som tog hand om 8 pojkar i ett inte allt för stort hus. När vi kom in där så såg vi att en av de mindre pojkarna hade massa gröna prickar i ansiktet, vi tänkte inte så mycket på de utan trodde att han hade fått tag på en penna och lekt med. Men när vi frågade varför han såg ut så så sa hon att han hade vattkoppor, och pamela spratt upp som en tupp och sprang ut därifrån, hon har nämligen inte haft de än och är inte immun.
Ännu ett barnhem stod på schemat idag och där lämnade vi också lite leksaker, Drottning Sylvia och prinsessan Madelene hade varit där och de stödjer nu detta barnhem. Dåligt hade de det inte eftersom det får pengar från en kunglig fond, så för oss så kändes det som om våra leksaker kunde gått till de mer behövande. Efter en händelserik dag så for vi tillbaka till vandrarhemmet och vilade lite. Sedan drog vi ut och åt lite mat på ett mysigt ställe.

/pam

26/3 Fredag

måndag 29 mars 2010 Tartu, Estland

07.00 vaknade vi på församlingshuset till krykan då vi skulle packa ihop våra saker för att åka till prästfamiljen och käka frukost. Magnus, prästen hjälpte oss att översätta lite till våran presentation. Resten av dagen skulle bestå av massa bilkörning och lämna saker på olika ställen fram till Tartu. Det blev sammanlagt 4 ställen två krykor och ett barnhem samt en skola. Tyvärr så träffade vi inte så många av dom vi lämnade sakerna till denna dag men vi fick massa tackgåvor och vi åkte på ett kyrkis där vi fick leka med barnen. Efter vinet/ölen sen dagen innan va vi alla ganska sega, komiskt nog åker vi med NTO=nykterister. Det fattade vi när alla beställde cola och vi alkohol.Vi kom fram till vandrarhemmet vi skulle bo på, vilket var väldigt fint. På dagen träffade vi en tolk som kunde hela 11 språk, hur väl vet vi inte men det var ganska coolt. När vi kommit fram och packat in oss i rummen åkte vi till en kvinna med namnet Margot och hennes familj hon har 9 barn var av 3 är hennes biologiska. Hennes familj var den första familjen i Estland som blev godkänd av staten som fosterfamilj, 4 av pojkarna som bor hos Margot bodde själv under en tid eftersom mamman struntat i dom. Den äldsta sonen på 5 år tog hand om sina tre bröder var av den yngsta var 2 år. Den här situationen har vi svårt att förstå och sätta oss in i. Det är en mardröm som faktiskt har skett, dessa pojkar gick till ett hem som var öppet 24 timmar om dygnet där dom senare kontaktade socialen och barnen kom till Margot. Sen har Margot två tjejer som hon är foster mamma till, en av tjejerna har ADHD och ligger just nu på sjukhuset. Margot jobbar även i en kyrka där hon har barnmöten där alla barn får komma som har problem hemma och andra orsaker. I kyrkan leker dom och lär sig om Bibeln i ungefär två timmar och i morgon ska vi få åka dit och vara med. Vi fick morgondagens schema och vi ser fram emot en mer händelserik dag imorgon.

/pam

26/3 Fredag

måndag 29 mars 2010 Tartu, Estland

07.00 vaknade vi på församlingshuset till krykan då vi skulle packa ihop våra saker för att åka till prästfamiljen och käka frukost. Magnus, prästen hjälpte oss att översätta lite till våran presentation. Resten av dagen skulle bestå av massa bilkörning och lämna saker på olika ställen fram till Tartu. Det blev sammanlagt 4 ställen två krykor och ett barnhem samt en skola. Tyvärr så träffade vi inte så många av dom vi lämnade sakerna till denna dag men vi fick massa tackgåvor och vi åkte på ett kyrkis där vi fick leka med barnen. Efter vinet/ölen sen dagen innan va vi alla ganska sega, komiskt nog åker vi med NTO=nykterister. Det fattade vi när alla beställde cola och vi alkohol.Vi kom fram till vandrarhemmet vi skulle bo på, vilket var väldigt fint. På dagen träffade vi en tolk som kunde hela 11 språk, hur väl vet vi inte men det var ganska coolt. När vi kommit fram och packat in oss i rummen åkte vi till en kvinna med namnet Margot och hennes familj hon har 9 barn var av 3 är hennes biologiska. Hennes familj var den första familjen i Estland som blev godkänd av staten som fosterfamilj, 4 av pojkarna som bor hos Margot bodde själv under en tid eftersom mamman struntat i dom. Den äldsta sonen på 5 år tog hand om sina tre bröder var av den yngsta var 2 år. Den här situationen har vi svårt att förstå och sätta oss in i. Det är en mardröm som faktiskt har skett, dessa pojkar gick till ett hem som var öppet 24 timmar om dygnet där dom senare kontaktade socialen och barnen kom till Margot. Sen har Margot två tjejer som hon är foster mamma till, en av tjejerna har ADHD och ligger just nu på sjukhuset. Margot jobbar även i en kyrka där hon har barnmöten där alla barn får komma som har problem hemma och andra orsaker. I kyrkan leker dom och lär sig om Bibeln i ungefär två timmar och i morgon ska vi få åka dit och vara med. Vi fick morgondagens schema och vi ser fram emot en mer händelserik dag imorgon.

/pam

25/3 Torsdag

måndag 29 mars 2010 Tartu, Estland

Frukost kl 07.45 hos Prästfamiljen, de är så trevliga och gör allt för att vi ska känna oss bekväm. Vi la märke till en sak, när man äter lunch, middag här så dricker man inte till maten utan det gör man efteråt. Vi fick ingen riktig förklaring till varför, men det kan kanske vara ett inslag av lite rysk kultur.

Idag så var vi på en skola klass 1-9, en internatskola klass 1-4 och ett sjukhus och lämnade grejor. Här i Lettland går man från 1an-12an till skillnad från Sverige.
På internatskolan bodde eleverna i rum om fyra sovplatser. De bodde på skolan måndag-fredag för att den låg så långt bort.

På den första skolan som vi lämnade ut kläder m.m till stod barnen i fönstret när vi parkerade, de vinkade och var jätte glada. Ytterdörren flög upp och barnen rusade ut för att hjälpa oss att bära in lådorna. Att se dessa glada ungar uppskatta livet och de dom fick gjorde oss så glad men samtidigt var det jobbigt att se. Jag (Iza) blev väldigt svag av den starka känslan som visades likaså Pamela och Viktoria och Viktorias ögon tårades. En städerska som jobbade på en av skolorna blev så glad så att Pamela fick till och med en puss på kinden och Pam kände mer glädje än sorg.
Vi fick reda på att sjukhuset hade stängt av två avdelningar för att det fanns inte resurser till att ha dem öppna. Vi känner verklien att vi gör någon nytta här.

25/3 var en viktig dag för befolkningen i Limbazi, det är en dag då de sörjer och hänger ut Limbazis flagga som är röd och vit randig och därtill knyter de fast en svart remsa som hänger längst flaggan. Detta var en dag då många barn rysasrna kom infarades med stora lastbilar och hämtade barnen och körde dem till tågstationen och fraktades i burfinkar till Sibirien.(1949) Många av barnen överlevde aldrig och fick aldrig se deras hem igen.

Vi rullade små, väldigt små köttbullar som skulle kokas tillsammans med soppan, det låter inte så gott och tyvärr så var det dessvärre inte heller. 14.30 var det klipptid för mig (Viktoria). Klippa, slinga och färga gick på 24 lath (stavning) alltså ca 250 kronor, pamela fixade naglarna och alla vi tre tillsammans fick våra ögonbryn plockade, tjejerna som jobbade i salongen var dessutom jätte mysiga!
Efter fyra timmar i salongen hade vi unnat oss nog mycket men det räckte inte där, vi köpte små "att ta med och äta på vägen pizzor" för tre kronor.
Lite vila, ombyte och sen ut igen för att äta middag, vi hamnade på en fin mysig källarrestaurang som de brukade äta på. Jag och Iza käkade kyckling med getost och tomater i med en bira, medan Pamela åt panerat kött med kroketter med vin till som var riktigt gott!

Lite sammanfattat resten av kvällen bestod definitivt mest av skratt, en wannabe fotosession, en vurpa gjord av Iza som följdes av ett slag på mig, annars var det magont av allt skratt, film och sussiluss.

onsdag 24 mars 2010 Limbaži, Lettland

We are going to rock this town.

Nu sitter vi här i Limbazi efter att ha färdats 2timmar i bil från Riga. När vi kommer fram till Prästen skulle vi få mat och vi står i en ring och tackar gud för maten med knäppta händer innan vi sätter oss, en första gång för Iza. När vi sätter oss viskar Vicky till mig att hon inte tycker om svamp SYND bruden för det var svamp soppa hahaha. Aja som vi tackade gud och va tacksam för maten in his face. Efter att vi haft ett träningspass med att lasta ur alla saker ur bilarna så gick vi och växlade pengar. Jag säger bara att det är roligt att alla pratar engelska eller!? Aja vi lyckades ju i alla fall växla efter ett tag. Nu har vi varit på affären och Vicky och Iza står i köket och här sitter jag och chillar. Iza rabblar upp något ur Bibeln på lettländska och Vicky nickar. Låt mig bara säga att vi fattar nada av dom och dom av oss, detta kan inte annat än bli spännande. Ingegerd sitter och stickar en barnfilt och hennes fingrar går riktigt fort, hon vet vad hon gör den damen.

En trappa ner spinger 6 lettiska tanter med olika hattar runt och sorterar alla saker, dom skrattar och ler när vi ska ta kort på dom vilket ni får se vid ett senare tillfälle. Vid många tillfällen har dom även börjat prata med oss som att vi fattar vad dom säger, lite roligt.

Nu ska vi äta middag, det blir pasta och köttfärssås. Måste bara säga att maten här i Lettland är jätte billig. 400 grams köttfärs för för cirka 14 svenska kronor och en 2,5 liters cola för 10 kronor, inte dåligt!
Dessutom känner vi oss som cirkusapor för att alla vänder blicken mot oss längst vägarna.

& nu först och främst ska vi dricka kaffe med hatt-tanterna och en pantertant sen får vi se vad vi hittar på.
På schemat står iallafall en lugn kväll ...

puss och kram från oss i Limbazi

Klockan halv tio kliver Ingegerd upp och byter om till pyjamas likaså vi andra och sussar sött ända fram till klockan 0800 idag, så vi missade karaoken den här gången också.
105 kronor för frukost buffé per person, jummie, ett slags bröd var så hårt att Pamelas lösnagel lossnade och yoghurten smakade möglig ost, ush så kräsen vi är!
Just precis har vi åkt av färjan och bara våran bil fastnade i rödljusen...

Rusningstrafiken i stockholm var ingen match, väl framme i frihamnen hamnade vi i fel kö så våra fina leenden gav nytta för att få komma in.
Vi gjorde oss hemmastadda i hytten och tog en rundtur och insåg att det såg precis ut som färjan Galaxy som vi åkte på stydentkryssning med, Deja vú!
Satte oss på någon bar och unnade oss en öl. Vi åt på något fastfood ställe och gick sedan vidare till tax freen. Klockan slog 19.00 Lettländsk tid, (18.00 svensk tid)
vi skulle bara vila lite i hytten då Pamela påstod att jag och Iza skulle somna, och det gjorde vi fast efter Pamela, obs efter Pamela.

tisdag 23 mars 2010 Östersund, Konungariket Sverige

Tjingeling! Upp och hoppa halv fem, snabb frukost och ut på vägarna snabbt! Vi plockade upp Ingegerd klockan sex och mötte därefter upp Arne, Göran och resterande i svenstavik. Vi har redan ätit lunch i tönnebro och fyllt på tanken. Iza ligger och sover med halvöppna ögon medan jag och Pamela lyssnar på gamla godingar och sjunger för fulla muggar. Stackars Ingegerd .. Efter en riktigt stressig dag igår då vi först blev intervjuade av hallen tindningen som ni kan hitta på 321an.se. Därefter skulle vi byta bil så Bettan var tvungen att städas innan dess. Efter bilbytet hade vi en sista redovisning innan vi kunde börja packa och visa för Länstidningen vad vi håller på med för projekt.
Vi hamnade på sista sidan av lt för er som missar det.
nu är vi som sagt on the road och åker över till andra sidan dvs Riga till att börja med klockan 18.00.
Har inte så mycket mer att tillägga än så länge så puss på er från oss!